Berättelsen del 4

Hej! Wilma som skriver :) Nu tänkte jag fortsätta på berättelsen och det här har hänt:


"Kom nu, blåbär" skrattar jag när jag kommer ihåg vad vi brukade kalla varandra i 6:an. Jag minns fortfarande att några i klassen tyckte vi var konstiga som kallade varandra blåbäret och lingonet, så dom stirrade alltid på oss när vi sa det, medans vi bara garvade. 
Roxie skrattar till svar och öppnar dörren, vi visste inte vart vi skulle men det spelade ingen roll längre.


Roxie's mamma hade upptäckt chipsen i soffan.


DEL 4:
Hon hade kommit ner ljudlöst utan att jag eller Roxie märkt av det. Men det värsta med att hon kommer på oss med att ha ätit chips är att hon blir ganska irriterad.
"Roxie! Du vet att man inte ska äta chips i soffan utan att ha städat bort det efter sig"
"Ja, jag vet det, men nu råkar det vara så att vi inte hann det!" eftersom mamman blir irriterad blir Roxie på sitt speciella sätt i sin ton till hennes mamma.
Det hela rede ut sig efter det att jag ryckte in med handdammsugaren i soffan. Alltså inte att dammsugaren är i soffan utan att jag dammsög soffan med den.

Det är lite konstigt tycker jag att Roxie kommer bra överens med min familj och tvärtemot, förutom med Joe da. Men det kanske är normalt, inte vet jag.

När jag väl hade börjat tänka på det som hände innan i mitt liv så finns det bara en sak som jag ångrar så himla mycket att jag vill spola tillbaka och ändra det. Men det går såklart inte. Men man kan ju alltid önska att man kan.

Okej, nu kommer jag till saken: i 6:an när en del av terminen redan hade flygit förbi så var det så att en kille (och då var det inte "skithögen"), som heter Erik och är en av dom killarna som är något normala. Han är nog den schystaste kille jag har mött utan att vara smörig, typ. Han frågade mig om jag ville vara kompis med honom. Okej, det låter ju inte så farligt,. Jag menar att det är ju helt ok att vara kompis med en kille. Men såklart kommer något som folk tror, som till exempel: "Är ni ihop eller?" "Det var väl ett söt par" (en person säger till den andra när vi kommer förbi).
Han hade svårt med trycket från dom andra i våran klass så en dag sa han "Vill du bli ihop med mig?". Å juste, han (Erik) var inte med på "skithögen-tiden" så han visste ju inte det där som har hänt. Då sa jag:

"Erik, jag vet att du kanske har svårt med pressen utifrån men att vara ihop för att vara ihop tycker inte jag är en så himla bra idé. Men är det verkligen vad du vill?"
"Elsa, jag vet hur bra person du är inom dig, även om du kanske inte visar det för någon annan än mig och Roxie." och sen bytte han bana "Tror du att om vi skulle vara ihop så förstör vi våran vänskap?" han sa det frågande.
"Det vet jag inte, men om det skulle det så skulle det här vara bortkastat typ. Och det vill jag inte!"
Om sanningen skulle fram så gillade jag honom. Han var den bästa killkompisen jag hade.
Efter det blev det inte riktigt som förut. Han försökte låtsas som om det inte gjorde det, men jag såg att han visst gjorde det. Och det gjorde ont att se hur mycket han försökte dölja det. Jag sa det inte till Roxie då, men hon fick reda på det senare.

"Elsa! Är du där? Jorden anropar Elsa!"
"Japp, jag är här" sa jag tillbaka.
"Vad ska vi hitta på nu då tycker du?"
"Vi kanske kan klura ut vad vi ska äta till frukost?"
"Men Elsa vi har ju redan ätit frukost."
"Man kanske fortfarande är hungrig?"
"Okej, då gör vi frukost, igen" säger Roxie.

Efter frukosten som bestod av rostat bröd med apelsinmarmelad. Det tog ganska lång tid eftersom vi pratade väldigt mycket, som vanligt. Vi la våra glas och fat i diskmaskinen när Roxie's mobil ringer. Hon visade numret innan hon svarade och varken jag eller Roxie visste vem det var. Hon satte in hörlurarna till mobilen och svarade. Jag fick den andra luren, hon brukar göra så om det var någon hon inte visste vem det var.
"Hej! det är Roxie" säger hon.
"Hej Roxie, det är Viktor..."


Vem tror ni Viktor är? 


Var fjärde delen bra? eller dålig? Det är bara att kommentera! Och så får vi se hur Bella fortsätter på berättelsen