Hennes mobil plingar till och när hon tar upp den tittar vi båda mot den lysande skärmen, nyfikna.
Hon har fått ett SMS ifrån Viktor med ämnesraden "Hjälp", och sedan kommer en massa text.
Del 6:
SMS från Viktor: ----->Ämne: HJÄLP!
Behöver verkligen din hjälp! Råkade komma i LITE trubbel. Kom till lekparken vid din gamla skola vid kl 15. //Viktor
Det var allt som stod i sms:et. Vilken slags knipa har han hamnat i? Det återstod att se! Men det skulle ta ett tag eftersom att det var morgon nu. Även om vi inte planerade att gå någonstans så var det skönt att bara vara utomhus i den friska luften.
"Vad ska vi göra tills det är dags att gå till Viktor?"
"Vi skulle kunna spela fotboll!" säger Elsa entusiastiskt.
"Men det var jätte länge sedan jag spelade ju" svarar Roxie.
"Du kan i alla fall pröva att spela igen. Så dålig har du nog inte blivit"
Jag och Roxie fick gå hem till mig och hämta en fotboll, Roxie hade nämligen inte kvar några eller så var dom trasiga. Men att gå hem till mig gjorde inget eftersom att jag bor ganska nära henne. Det var bara att gå rakt igenom lekparken och sen in på den gata som kommer. Mitt hus är himmelsblått med vita fönsterkarmar. Dörren var i brunt trä. Det var då inte mest passande kombinationen men det funkar i alla fall. Vi gick runt huset till dörren in till garaget.
jag låser upp dörren och hämtade en fotboll av alla dom många som jag har. Jag går på fotboll, och det har jag gjort sen 4:an. Jag fick faktiskt en kompis där, men hon slutade på fotbollen och började bli en av dom populära. Hon blev helt förändrad och nu är jag definitivt inte med henne.
Vi går sen till fotbollsplanen vid idrottshallen. Det är inga där och det är så himla tyst där. Jag lägger ner fotbollen i gräset och så börjar vi spela. Men det hade såklart varit bättre om vi är fler som spelade så att någon kan stå i målet och några på plan.
Som om dom visste vad jag tänkte, kom några killar gående på planen.
"Får vi också vara med?" säger en av killarna. Jag känner igen honom från min skola, han går i 8:an. Men vad han heter kommer jag inte ihåg.
"Ja, det får ni! Men det skulle underlätta om jag vet vad ni heter"
"Jag heter Joakim" säger killen i röd tröja.
"Jag heter Christian" säger en annan kille.
"William heter jag" säger tredje killen
" Och jag heter Kim" sa den fjärde killen och fler killar var det inte. Men jag vet att dom killarna är ganska snälla men också tuffa.
"Nu vill vi se vad ni går för!" sa Kim
Vi delade upp oss i rättvisa lag och sen började vi spela. Det var väldigt roligt men också väldigt ansträngande. Jag kunde tänka mig att det var mer ansträngande för Roxie som inte har tränat ända sedan hon gick i 5:an. Jag tycker det är synd eftersom att jag vet att hon tyckte och tycker fortfarande att det är kul. Hon slutade säkert eftersom att hon var populär förut och ville inte att någon skulle se henne spela fotboll, ingen tjej gjorde det eller gör det i det populära gänget.
Vid slutet av matchen var det ganska jämt, 3-2 till mig.
"Du är ju riktigt bra på fotboll, tjejen" säger William som en komplimang.
"Tackar! Det är du också!" säger jag glatt.
"Din kompis är också bra på fotboll" säger William. Jag vet inte om det bara var för att minska känslan av att man förlorade matchen eller om han verkligen menade det. Men jag säger ändå "Tack!". Matchen hade hållit på i typ två timmar och nu var klockan 11.
"Hörni killar! Vi tjejer behöver gå hem och äta mat" ropar Roxie till killarna.
"Tack för en bra match!" sa jag innan vi gick. Jag hörde att dom sa "Detsamma!" innan vi var för långt borta.
När vi hade kommit hem till Roxie så tog vi såklart av oss våra jackor och skor.
"Vad ska vi äta till lunch?" säger jag till Roxie eftersom det ändå var hon som "drog" mig därifrån.
"Jag tycker vi kan göra något enkelt. Kanske pannkakor?" frågar Roxie.
"Okej!" svarar jag.
Det tog såklart ett tag innan vi hade gjort klart alla pannkakorna men det var helt klart värt det! Och efter det var jag proppmätt. Vid det här laget var klockan 13.
"Vad ska vi göra tills klockan är tre?"
"Vi kan kanske spela The Sims 2?"
"JA!" sa jag med entusiasm. Vi gick upp till Roxie's rum och började spela på en familj som vi redan har startat på. Vi glömde nästan tiden och dom två timmarna flög fram.
"Shit Elsa!" utropar Roxie helt plötsligt i spelet
"Vad är det?"
"Klockan är tio över tre" säger Roxie högt.
Vi fick springa ner för trappan och sätta på våra ytterkläder. Sedan sprang vi mot Roxie's gamla skola.
Behöver verkligen din hjälp! Råkade komma i LITE trubbel. Kom till lekparken vid din gamla skola vid kl 15. //Viktor
Det var allt som stod i sms:et. Vilken slags knipa har han hamnat i? Det återstod att se! Men det skulle ta ett tag eftersom att det var morgon nu. Även om vi inte planerade att gå någonstans så var det skönt att bara vara utomhus i den friska luften.
"Vad ska vi göra tills det är dags att gå till Viktor?"
"Vi skulle kunna spela fotboll!" säger Elsa entusiastiskt.
"Men det var jätte länge sedan jag spelade ju" svarar Roxie.
"Du kan i alla fall pröva att spela igen. Så dålig har du nog inte blivit"
Jag och Roxie fick gå hem till mig och hämta en fotboll, Roxie hade nämligen inte kvar några eller så var dom trasiga. Men att gå hem till mig gjorde inget eftersom att jag bor ganska nära henne. Det var bara att gå rakt igenom lekparken och sen in på den gata som kommer. Mitt hus är himmelsblått med vita fönsterkarmar. Dörren var i brunt trä. Det var då inte mest passande kombinationen men det funkar i alla fall. Vi gick runt huset till dörren in till garaget.
jag låser upp dörren och hämtade en fotboll av alla dom många som jag har. Jag går på fotboll, och det har jag gjort sen 4:an. Jag fick faktiskt en kompis där, men hon slutade på fotbollen och började bli en av dom populära. Hon blev helt förändrad och nu är jag definitivt inte med henne.
Vi går sen till fotbollsplanen vid idrottshallen. Det är inga där och det är så himla tyst där. Jag lägger ner fotbollen i gräset och så börjar vi spela. Men det hade såklart varit bättre om vi är fler som spelade så att någon kan stå i målet och några på plan.
Som om dom visste vad jag tänkte, kom några killar gående på planen.
"Får vi också vara med?" säger en av killarna. Jag känner igen honom från min skola, han går i 8:an. Men vad han heter kommer jag inte ihåg.
"Ja, det får ni! Men det skulle underlätta om jag vet vad ni heter"
"Jag heter Joakim" säger killen i röd tröja.
"Jag heter Christian" säger en annan kille.
"William heter jag" säger tredje killen
" Och jag heter Kim" sa den fjärde killen och fler killar var det inte. Men jag vet att dom killarna är ganska snälla men också tuffa.
"Nu vill vi se vad ni går för!" sa Kim
Vi delade upp oss i rättvisa lag och sen började vi spela. Det var väldigt roligt men också väldigt ansträngande. Jag kunde tänka mig att det var mer ansträngande för Roxie som inte har tränat ända sedan hon gick i 5:an. Jag tycker det är synd eftersom att jag vet att hon tyckte och tycker fortfarande att det är kul. Hon slutade säkert eftersom att hon var populär förut och ville inte att någon skulle se henne spela fotboll, ingen tjej gjorde det eller gör det i det populära gänget.
Vid slutet av matchen var det ganska jämt, 3-2 till mig.
"Du är ju riktigt bra på fotboll, tjejen" säger William som en komplimang.
"Tackar! Det är du också!" säger jag glatt.
"Din kompis är också bra på fotboll" säger William. Jag vet inte om det bara var för att minska känslan av att man förlorade matchen eller om han verkligen menade det. Men jag säger ändå "Tack!". Matchen hade hållit på i typ två timmar och nu var klockan 11.
"Hörni killar! Vi tjejer behöver gå hem och äta mat" ropar Roxie till killarna.
"Tack för en bra match!" sa jag innan vi gick. Jag hörde att dom sa "Detsamma!" innan vi var för långt borta.
När vi hade kommit hem till Roxie så tog vi såklart av oss våra jackor och skor.
"Vad ska vi äta till lunch?" säger jag till Roxie eftersom det ändå var hon som "drog" mig därifrån.
"Jag tycker vi kan göra något enkelt. Kanske pannkakor?" frågar Roxie.
"Okej!" svarar jag.
Det tog såklart ett tag innan vi hade gjort klart alla pannkakorna men det var helt klart värt det! Och efter det var jag proppmätt. Vid det här laget var klockan 13.
"Vad ska vi göra tills klockan är tre?"
"Vi kan kanske spela The Sims 2?"
"JA!" sa jag med entusiasm. Vi gick upp till Roxie's rum och började spela på en familj som vi redan har startat på. Vi glömde nästan tiden och dom två timmarna flög fram.
"Shit Elsa!" utropar Roxie helt plötsligt i spelet
"Vad är det?"
"Klockan är tio över tre" säger Roxie högt.
Vi fick springa ner för trappan och sätta på våra ytterkläder. Sedan sprang vi mot Roxie's gamla skola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Du är väldigt välkommen att kommentera på våran blogg :)
Men du ska veta att era kommentarer kontrolleras först innan den publiceras.